När klockan var 16.47 förut så kom jag på att jag hade en tvättid mellan 16-20. Trodde jag. Så jag gick ner och körde igång maskinerna men när jag skulle sätta mitt lås på dörren såg jag att det inte alls var idag jag hade tiden utan det var i måndags. Det var ju försent att göra något åt det så jag fick åka tillbaka upp i lägenheten och skriva en lapp och sätta på dörren till tvättstugan så den som hade tvättiden fick veta att jag var ledsen över att jag var snurrig i huvudet just denna dag. Det är resultatet av att jag varit på tre viktiga möten idag och har haft väldigt mycket information att ta in. 
Just nu sitter jag och P i soffan och har nyss kikat på 'Livet på BB' och jag längtar VERKLIGEN efter vår bebis. Något som är riktigt STORT är att P har känt den lille. Vi satt och läste om veckans utveckling i en app som P har och där stog det att om man trycker lite eller puttar på magen så kan man känna att bebisen kan putta tillbaka och DET GJORDE HAN/HON! Helt otroligt. Om exakt tre veckor sitter jag här och vet vad det är för kön på den lille. Något jag önskar mig är att den är frisk och att jag får en naturlig förlossning. Inget kejsarsnitt eller igångsättning. Hoppas hoppas. Jag längtar så grymt mycket. Tills det är dags att börja handla in alla saker som säng, skötbord, barnvagn och allt annat som hör till. Ska bli kul att veta vad det är för kön så vi kan börja handla kläder sen. Alla gulliga små bebiskläder som finns där ute i affärerna som bara väntar på att jag ska börja shoppa loss. Jag längtar efter att se hur P reagerar på att ha sitt eget barn i famnen. Jag längtar efter att få gråta av lycka när jag får mitt barn på bröstet. Jag längtar efter att höra den gråta. Jag längtar till och med efter att vara sömnlös på nätterna för att ligga och titta på den lilla varelsen. Tänk att man kan älska någon så mycket utan att ens ha träffat knodden ♥