22 juli
God morgon, gott folk! Eller ja, det är ta mig tusan ingen bra dag. Jag är på riktigt dåligt humör. Jag somnade arg och klev upp som jag somnade. Jättekul. Jag kan skylla på tusen saker; vädret, stress, hungrig, hormoner, karlar, försov mig. Ja, jag kan nog fortsätta hur länge som helst. Vädret suger. Det blåser ju som bara den. Kanske inte ens kan gå ute, vem vet om jag blåser bort. Stressen som jag gick igenom igår med ultraljudet och allt. Det gick ju bra men jag har hundra olika tankar som flyger runt i mitt huvud. Hungrig är jag. Det går att göra något åt men hade jag fått som jag velat så hade jag ätit innan jag vaknade och klev upp ur sängen. Hormoner som bråkar med mig. Får massa hjärnspöken som jag inte ens vet var dom kommer ifrån. Karlar som jag blir så trött på ibland. Speciellt såna karlar som tror att dom blivit miljonärer över en natt. Som inte tänker längre än näsan når och har en dubbelmoral som får mig att bli rädd. Uppe på allt detta så försov jag mig för jag skulle varit på Arbetsförmedlingen nu och haft någon form av planeringsmöte men fick ställa in det.
Usch vad jag klagar men jag har en sån dag idag. Sen när jag har käkat, vaknat till och så tänkte jag att jag skulle kila iväg och träna. Kanske får ut lite agressioner på så sätt. Cross you fingers!
Något som jag är sugen på är att trycka ut den lille jag har i magen så jag kan snosa bebis. En liten, sån som luktar bebis till och med. Som jag kan få att skratta bara av att titta på henne/honom. Nästan sjukt att längtan till någon som man aldrig har träffat kan vara så stor. Jag har ju bara sett den lille på en skärm på sjukhuset och det var något av det coolaste och vackraste jag varit med om. Skulle kunna ligga i flera timmar och bara kolla på parvlen som krånglar runt inne i min mage. Det har inte riktigt sjunkit in än att jag har en människa i miniatyr-form i min mage än, men snart så. Jag längtar så! ♥
Något som jag är sugen på är att trycka ut den lille jag har i magen så jag kan snosa bebis. En liten, sån som luktar bebis till och med. Som jag kan få att skratta bara av att titta på henne/honom. Nästan sjukt att längtan till någon som man aldrig har träffat kan vara så stor. Jag har ju bara sett den lille på en skärm på sjukhuset och det var något av det coolaste och vackraste jag varit med om. Skulle kunna ligga i flera timmar och bara kolla på parvlen som krånglar runt inne i min mage. Det har inte riktigt sjunkit in än att jag har en människa i miniatyr-form i min mage än, men snart så. Jag längtar så! ♥
Kommentarer
Trackback