..Bara man vill. Jag har gått sedan i förmiddags och hoppas på att tanten från Af skulle ringa tillbaka och säga att allt fixat sig och ungefär det samtalet fick jag förut. SÅ skönt. Nu är det bara lite papper som jag ska ringa och fixa i morgon sen är det bara att börja jobba. Underbart!
Och som önskat fick jag se lilla R krypa och jag blev alldeles varm i kroppen. Det är så kul att se dom små utvecklas och att jag har turen att få vara med ända från början är jag så lycklig över. Jag får vara med från första sparken i magen tills att jag blir mormor/farmor och ännu längre ändå. Jag och Z hade också mycket att prata om, var ett tag sen vi sågs nu. Lika roligt varje gång.
När P kom hem från jobbet så hade han J med sig. Dags för att trimma barret men först bjöd jag honom på kaffe och mina hallongrottor. Sen blev han Linköpings nya hunk. Mat fixade jag mitt uppe i allt detta också, lax oxh potatis. Mycket idag och ändå så känns det som om jag har varit lat. Det är helt otroligt. I morgon ska jag upp med tuppen, till Af på informatin och sen ska jag ut och gå. Jag ska inte gå och lägga mig och känna att jag har varit lat, icke.
Nu ska jag gå och lägga mig i alla fall, lat eller inte.