Hej kära vänner!

Sitter med en sovande Alva i knät och jag kan inte sluta lukta på henne. Hon luktar så gott, överallt, till och med i munnen! Skulle kunna bo med min näsa i hennes mun.

Imorse fick jag sova igen. Pierre är så snäll att han tar en ny-ammad Alva till soffan så jag får sova någon extra timme. Det är underbart.

Nu är Pierre i väg och tränar. Jag satte igång och skulle städa. Jag hann diska och plocka lite i köket innan jag gick in och bara skulle kolla till Alva. Där ligger hon k.l.a.r.v.a.k.e.n men säger ingenting utan låter sin mamma bli klar. Hon är helt underbart snäll, min dotter. Hon sover hela nätterna förutom då hon äter. Vissa nätter får jag väcka henne för att mina bröst vill bli tömda. Hon gråter nästan aldrig, enbart då jag inte är tillräckligt snabb när det gäller maten. När hon väl ger ifrån sig ljud så blir man jättelycklig över att hon faktiskt kan gråta. Min älskade lilla groda.

Alva fick följa med till soffan och nu sover hon i mitt knä igen så kanske att jag kan fortsätta med städningen. Hon är väldigt känslig om man lägger ner henne. Hon vill helst sova på bröstet. En liten närhetstorsk, nära mamma och pappa. Vi älskar det!